Ljørdalen flyplass

Karta till platsen


Rullbanan vid flygplatsen i sydlig riktning. Observera den röda vindstruten till vänster!

En flygplats ute i skogen… Tankarna far iväg och det är oftast alldeles tyst. Här kan man bli sittande länge. Jag åker gärna till Ljørdalen flyplass som ligger på en flack tallhed och är ungefär 800 meter lång. I den norra banänden finns en liten låst skogskoja som Statskog fortfarande äger. Mitt på fältets östra sida ser vi en vindstrut som visar vindriktningen. Med lite tålamod kan man få se vilt här i skymningen och det är gott om älgspillning på banan.

Redan på 1950-talet hävdade vissa förespråkare att skogsgödsling med kväve skulle vara den mest lönsamma skogsvårdsåtgärden. Intresset för detta har dock pendlat kraftigt genom åren och det är endast de stora skogsbolagen i Sverige och Norge som har varit lockade. Tidigt uppkom diskussion om dess miljöpåverkan och om den hade negativ effekt på virkeskvaliteten.

Banan byggdes på 1960-talet av Statskog för att kunna gödsla skogen från luften. Skogsförvaltare Tor Sandbu är ett namn som återkommer ofta i sammanhanget och som var en central person i Ljørdalens skogar. Urea var det vanligaste gödselmedlet och är ett syntetiskt urinämne som framställdes av kolsyra och ammoniak. Det innehöll 46% kväve och ansågs därför vara prisvärt.


Gammal skylt vid norra banänden...

Skogsgödslingen introducerades som en del av det ”moderna” skogsbruket, det vill säga med kalhyggesbruk, kemiska bekämpningsmedel, maskinell markberedning och snabbväxande trädslag. Från slutet av 1960-talet motiverades gödslingen av hotet om en kommande virkesbrist för industrin. När skogsgödslingen kulminerade i mitten av 1970-talet sammanföll det med att avverkningarna nådde en topp liksom skogsbrukets lönsamhet. Det stora avverkningsbehovet drev på gödslingen.

Efter 1976-1977 minskade gödslingen drastiskt. Till viss del kan det förklaras med att skogsbrukets lönsamhet var god och att man drog ner på avverkningstakten. En annan, mindre officiell förklaring, är att det nu fanns färre marker med rätt ålder och ’täthet’ att gödsla eller gödsla om. Nu började man även ifrågasätta om gödslingen verkligen hade gett de effekter som tidigare prognoser hade visat.

En av nackdelarna med gödslingen är att den bidrar till försuring av mark och vatten. I början av 1980-talet kom många larmrapporter om en kommande skogsdöd i Centraleuropa och i Norden. Mot slutet av 1980-talet hade talet om virkesbrist plötsligt bytts ut mot talet om ett ”virkesberg”. Beräkningar visade också att skogarna växte bättre än någonsin. När sedan 1990-talets kraftiga lågkonjunktur inleddes blev det sämre tider även för skogsbolagen. Nu ökade istället importen av virke ökade kraftigt, framförallt under 1987–1991 och import tycks ha prioriterats framför att gödsla. Även miljörörelsens motstånd har spelat stor roll.

När flygplatsen i Ljørdalen slutade att användas för gödsling vet jag tyvärr ej. Min spontana gissning får bli slutet av 1970-talet men det kan säkert någon av er svara på. Idag används banan enbart för mindre privatflyg och jag tänkte avsluta med två mycket trevliga filmer av Arnfinn Christensen. Det finns fler på Youtube...

Ljørdalen flyplass
Klar høst i Ljørdalen

« Tillbaka       |       Till topps, bestefar!