Källeby blästa

Karta till platsen


Om man inte visste om att det var en blästa här skulle åtminstone inte jag ha sett den...

Ofta när vi ger oss ut på turer i området så vet man inte riktigt vad man förväntar sig. Framförallt gäller det kanske när det gäller gamla kulturminnesmärken som gravar, rester från fäbodtiden, blästor bland mycket annat. Källeby blästa är en sådan upplevelse…

Bara namnet ger upphov till lite spekulationer. Källeby låter inte riktigt som att vi befinner oss i norra Dalarna, snarare betydligt längre söderut. Beskrivningen av denna järnframställningsplats som jag hade hittat hos Riksantikvarieämbetet gav inte heller några gigantiska vibbar. Skulle vi få se något alls?

Platsen består av en blästerugn på ungefär 3x3 meter och 0.7 till 1 meter hög och byggd av stenar i storleken 30-50 cm. Gott så. Men, eftersom den lär vara från 1700-talet så är den även bevuxen med sju granar och mossa. Precis väster om ugnen ligger slaggvarpen som i sin tur är bevuxen med fyra granar och mossa. Några meter norrut finns några mindre rösen som med lite god vilja skulle kunna tolkas vara platsen för en gammal koja med spismur.

En kylig novemberdag gav vi oss dit. Vi parkerade i Kroksätra vid tullstationen väster om Rörbäcksnäs och gick söderut mot gården. På avstånd beundrade vi de intressanta byggnaderna och vippbrunnen. Därefter gick vi österut cirka 200 meter mot Lötån. Jodå, en stenhög som delvis var täckt av mossa och med mängder av granar visade att vi hade kommit rätt.

Efter att ha traskat runt en stund i blåbärsris och snöfläckar, letat efter slaggrester, tagit lite bilder på stenhögen och försökt att översätta beskrivningen till verkligheten så enades vi om det här var rätt plats men att hela marktäcket inklusive granar skulle behöva avlägsnas för att man skulle kunna uppfatta det som en blästa. Inte ens fantasin räckte riktigt till.

Å andra sidan så rinner ju Lötån behagligt runt den lilla ön och kanske ger blästan ifrån sig mer information om man kommer hit en annan årstid. Det låter som en kommande plan…

« Tillbaka       |       Till topps, bestefar!