Det svarta trädet




Ibland när jag är ute i naturen så hittar man saker som drar till sig blicken. Man hajar kanske till och kikar en extra gång. Det är inte underligt att människor förr trodde på än det ena, än det andra.

Skogen innebar både trygghet och var helt nödvändig för överlevnaden, samtidigt som den var skrämmande på olika sätt. Det fanns stråtrövare men nog var det skogens alla ljud och rörelser som i ett tjärbloss sken spelade många ett spratt. Många platser blev även sägenomspunna platser som man gärna undvek. Några av dessa platser som jag spontant kommer på är:

Vonfurustubben i Lutnes - dit man gick för att bli av med allt från tandvärk till kärleksbekymmer

Torebøra i Støa - som enligt traditionen är två förstenade ostar som huldran tappade på Flervolas sydostsida på sin vandring mellan Skärfjället och Trysilfjellet

Hangassetra - där de underjordiska bråkade så mycket att man inte vågade vara kvar. Det lär finnas ett 40-tal ställen i Trysil kommun som har övergivits på detta sätt.




Men det finns ju andra saker som också kan ge märkliga syner. Varje gång som jag stannar vid den trivsamma rastplatsen i Linnes så dras ögonen mot den mörka lite hotfulla konen uppe på berget Fregn. Nästan som en liten vulkankägla ligger den där och ruvar.

Rastplatsen har ett par bänkar, en minnessten över Trysil-Knut och ett par intressanta informationstavlor. Men ändå, den där konen...

En dag tog jag mig för att kika lite närmare och visst, det var ju ett träd med lite säregen form. Inte har jag heller lyckats gå dit uppifrån Fregns topplatå. Än...

Efter att jag tog bilderna ovan har jag stannat vid rastplatsen några gånger till. Och visst, ögonen dras ofelbart dit.

Så tokigt det kan bli...

Stefan Nicolaisen
Skrivet 2018-06-10

« Tillbaka       |       Till topps, bestefar!