Mer om vandring

Om olyckan är framme   |   Hur man tältar   |   Allemansrätten   |   Vilken utrustning behöver jag ?   |   Vad ska jag ha på fötterna ?

Oväder på väg nära Köarskarsfjället längs led A När det gäller vandring i Sälen så är tiden efter midsommar och fram till slutet av september den absolut bästa tiden. Före midsommar så pågår snösmältningen vilket gör att markerna oftast är mycket blöta. Trots det brukar det vara vandringsbart om du tar på dig stövlarna, men räkna med att det blir avsevärt tyngre att gå än senare på sommaren.

Vid midsommartid slår plötsligt alla blommor ut, dofterna kommer fram och Sälen börjar invaderas av oss turister igen. Marken torkar oftast upp men på sina håll finns snölegor kvar, främst på nordsluttningar och i sänkor.

Nu kommer också lite mindre trevliga invånare upp på arenan, dvs insekterna. Myggen brukar man kunna stå ut med, men bromsar, hästflugor och andra lite större 'monster' kan ibland bli mer än nog. Men, håller du dig uppe på de fria ytorna så brukar du klara dig från det värsta då det oftast blåser lite lätt.

På hösten kommer så de underbara färgerna fram på träden, i gult, rött och grönt i en salig blandning. Luften känns oftast mycket klarare då och du är av med alla flygfän. Den bästa tiden helt enkelt.

Till topps, bestefar!

Om olyckan är framme...

Plötsligt gör du dig illa, riktigt illa i värsta fall. Det som bara händer andra har just hänt dig. Du blir alldeles kall inombords, adrenalinet strömmar till, rädslan kommer smygande samtidigt som det kanske gör fruktansvärt ont. En gnagande oro över vad du nu har ställt till med växer sig allt starkare....

Känns situationen igen? Det är inte någon rolig känsla. På denna sida så finner du nu ett antal tips på hur du bör agera för att lösa din situation så gott du kan. Två saker som jag verkligen vill poängtera är att du dels aldrig går ensam och dels att du har lämnat ett färdmeddelande om var du tänker gå. Detta för att de som ska leta efter dig ska hitta dig fortare. En mobiltelefon är också bra att ha med. Visserligen skall man inte förlita sig på den men täckningen i Sälenfjällen är god att du kommer fram på de flesta platser nära fjällvägen. Längre ut i terrängen är dock täckningen obefintlig.

Om någon blir skadad så försök alltid att ta det lugnt. Det sämsta du kan göra är att gripas av panik. Den skadade dör inte av smärtan även om det kan kännas så, han/hon förblöder inte heller av mindre sår. Om det är en allvarlig skada det gäller så tar ni hand om den skadade enligt första hjälpen. Använd första förband som ni alla har med er, om nu skadan kräver detta. Misstänker ni att det har hänt något med nacke eller rygg, t ex vid en fraktur, så måste ni överväga lämpligheten i att flytta den skadade. Man kan förvärra skadan ytterligare.

När ni har bedömt läget så att den skadade inte kan söka hjälp själv, ring efter hjälp. Beskriv lugnt och sakligt vem du är, vad som har hänt, var ni är samt ditt telefonnummer. Skulle ni inte nå fram med telefonen utan att ni måste hämta hjälp, se till att den skadade får det så bekvämt som möjligt. Är ni tre eller fler i gruppen så se till att minst en av stannar kvar och är sällskap till den skadade. Om den skadade måste stanna kvar tills hjälp anländer så se till att den skadade får värme och skydd. Se också till att det finns mat och dryck tillgängligt, dock inte om ni misstänker någon inre skada. Slutligen så märker ni ut platsen noga med exempelvis någon röd jacka eller liknande så att ni hittar tillbaka.

Större skador

Om den skadade har fått en större blödning så är det bråttom med att stoppa blödningen. Försök att undvika att lägga ett avsnörande förband. Det får visserligen stopp på blödningen men oftast så blir det för hårt och det skadade området tar längre tid på sig att läka. Istället skall du försöka att lägga ett tryckförband. Om du inte har något sådant tillgängligt så kan du egentligen ta vad som helst och stoppa in i såret, alltifrån toapapper, tygtrasor eller till och med fingrarna. Det är bättre att riskera en infektion än att den skadade förblöder.

Mindre skador

Mindre sår som t ex skrapningar och skavsår behandlar du omedelbart. När det gäller skavsår så måste du åtgärda det direkt om du känner att exempelvis strumpan inte sitter riktigt bra. Ta av strumpan, täck skavsåret med s k Compeed eller med sporttejp, även eltejp går alldeles utmärkt. Sätt på strumpan igen och var noga med att du inte får några veck. Andra småskador gör du helst rent med tvål och varmt vatten, eller enbart vatten. Täck sedan såret med plåster eller en löst sittande kompress. Om såret vätskar sig mycket kan du ta lite torkad vitmossa och lägga utanpå kompressen då vitmossan dels suger upp mycket vätska och dels är bakteriedödande.

För dig som vill uppdatera dina kunskaper om första hjälpen så finns det en hel del ute på Internet att kika på. Inget går dock upp mot en riktig kurs där man kan friska upp sina kunskaper. Hör med exempelvis Röda Korset i din kommun.

Till topps, bestefar!

Hur man tältar

Det här med att tälta är ett kapitel för sig så därför gör vi en liten genomgång om det här. Att välja en bra tältplats är viktigt, och i fjällen finns det som regel gott om bra tältplatser. När det gäller Sälenfjällen så är ju raststugorna dessutom inte avsedda för övernattning annat än i nödfall varför tältning oftast är det bästa övernattningsalternativet.

Det finns några viktiga saker som du skall tänka på när det är dags att slå läger. För det första så skall du inte vänta för länge, för det är lite jobbigt att resa tält, fixa vatten mm i mörker. Detta innebär att du i slutet av din dagsetapp skall börja kika efter något ställe som ser riktigt tilltalande ut. Man skall sträva efter att hitta en plats som är skyddad mot vinden. Oftast hittar du detta bakom ett klippblock, i en naturlig nedsänkning i terrängen eller i den skyddande skogen. Du skall också se till att du inte tältar där marken är blöt, eller där marken kan förväntas bli blöt om det skulle regna. Alltså kikar vi efter en plats med god dränering, gärna sandjord.

Det är också en fördel om man reser tältet i närheten av en bäck så att man har tillgång till vatten för matlagning, disk, hygien samt dricksvatten. Slutligen, tänk på morgonsolen och utsikten. En vacker morgonutsikt till frukosten i solsken är en ynnest som man lever länge på, jag lovar.

Vad gäller själva tältresningen så förutsätter jag att du övar på en gräsmatta hemma, innan du ger dig iväg på fjället. Dels lär du känna din boning under lugna förhållanden men framförallt så slipper du göra det på fjället i busväder. När du sätter upp tältet skall du tänka på att ha kortsidan mot vinden samt sträva efter att ha ingången på läsidan. Det är också viktigt att du fäster upp alla tältets vindstag för även om vädret är lugnt på kvällen är det ingenting som säger att det kommer att bestå.

När det gäller hygien så kan det vara bra att utse en plats där du kan göra dina behov på. Tänk på att göra det på behörigt avstånd från tältet (tänk på vindriktningen), och ifrån eventuella vandringsleder. När du lämnar lägerplatsen ser du till att du täcker över ordentligt efter dig.

I tältets absid (utrymmet mellan innertält och yttertält) hänger du en plastpåse som du kan ha som soppåse. Allt som du släpar med dig skall du självfallet ta med dig när du packar ihop. Skräpet kan du oftast slänga vid närmaste rastplats där det för det mesta finns soptunnor.

Till topps, bestefar!

Allemansrätten

Sedan urminnes tider har vi varit belönade med möjligheten att fritt ströva omkring i skog och mark. Detta var ju tidigare en ren livsnödvändighet då skogen tillhandahöll mat, bränsle och byggnadsmaterial. Den största ägaren till skogen var staten men i samband med att bergshanteringen kom igång på allvar så blev ju skogen plötsligt värdefull vilket resulterade i gigantiska kalavverkningar, främst under 1600- och 1700-talen. Staten försökte att reglera detta så gott man kunde och när sedan virket dessutom fick ett exportvärde tillkom ännu fler regleringar. Rätten att vistas fritt i skog och mark ifrågasattes dock inte. Denna hysteri kulminerade för hundratalet år sedan under träbaronernas glansdagar. Numera har många skogs- och markägare ett helt annat synsätt på det här med miljöhänsyn.

Vad har då hänt under det senaste århundradet?
Ja, från att ha varit ett till största delen landsbygdslevande folk så innebar industrialiseringen en omfattande urbanisering till tätorterna. På bara några få generationer försvann den naturliga kontakten med naturen och har i många fall ersatts med dataspel och fördummande TV-program. (Jaja, grovt förenklat, men ändå).

Nå, vad innebär då allemansrätten?
Enkelt sammanfattat så får du ströva omkring i skog och mark. Du får plocka bär, svamp och blommor, så länge de inte är fridlysta. Att bada och åka båt på sjöar och vattendrag är också helt OK. Kort sagt: INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA... Med detta i åtanke förstår vi att det också medföljer vissa skyldigheter.

Annans mark

Att gå eller åka skidor över annans mark är tillåtet så länge du inte skadar någon plantering eller sådd. Du får inte vistas på privat tomt såvida du inte har ett särskilt ärende dit.

Vad räknas då som tomt? Ja, först och främst behöver den inte vara inhägnad. Området närmast boningshuset betraktas som den sk Hemfridszonen och den låter man bli. Du får passera genom inhägnade områden bara du inte river ner eller förstör stängsel. Det har faktiskt förekommit tro det eller ej. Grindar som du har öppnat stänger du självfallet efter dig. Att du inte ska klättra över stängsel till tomt är väl också självklart.

Att slå upp ett enstaka tält något dygn är tillåtet på mark som inte används för jordbruk och som ligger avlägset från boningshus. Nära boningshus bör du alltid be markägaren om lov liksom om ni är en grupp. I fjälltrakterna går det oftast att stanna längre än ett dygn.

Bad och båt

Du får bada, förtöja din båt tillfälligt och gå iland överallt utom vid tomt eller där det är tillträdesförbud t.ex pga fågellivet eller sälarna. Länsstyrelsen vet de exakta tiderna och platserna.

Eldning

Att göra upp eld är tillåtet endast om det inte råder allmänt eldningsförbud eller att det i övrigt är minsta risk för brand. På många rastställen är eldplatser färdigställda men jag rekommenderar att du börjar samla kvistar mm till ved innan du kommer fram för det brukar vara ganska ont om det vid sjäva rastplatsen.

Om jag nu av olika omständigheter verkligen vill/måste elda då? Hur gör man för att inte lämna några spår efter sig?

Jo, först letar du fram ett lämpligt ställe som inte täcks av någon vacker och värdefull växtlighet utan istället har lågt organiskt innehåll som t.ex sand. Sedan tar du försiktigt bort en 5-6 cm av jorden och får då en liten eldplats. Gör en liten eld av klen ved, normalt inte tjockare än en tumme. Detta är lagom för en bra eld och för att snabbt koka en måltid. När du vill röra på dig så tar det ju inte lång tid innan du har fått en utbrunnen aska. Tänk på att det tar flera hundra år för naturen att bryta ner träkol medan askan snart är nedbruten. Rör om i elden för att påskynda förbränningen. När du anser att den har slocknat så duschar du med vatten rejält, rör om en gång till och duschar igen. Därefter lägger du tillbaka den ytjord du grävde bort förut och vattnar rejält en sista gång. Om några dagar kommer ingen att se några spår efter dig. Sedan finns det ju förstås spritkök....

Bär, blommor och annat från naturen

Mycket av det du ser omkring dig får du plocka med dig. Detta gäller bl a vilda bär, blommor, svamp, nedfallna grenar och torrt ris på marken. Vissa blommor är dock fridlysta och det varierar från län till län. Återigen besvarar Länsstyrelsen dina frågor.

Däremot får du inte ta växande träd, buskar eller ris, eller något från träden när de växer, t ex grenar, näver, bark, löv. ollon, nötter eller kåda. Detta betraktas som åverkan eller stöld.

Fiska får du göra om du har fiskekort eller annat tillstånd. Jakt ingår inte i allemansrätten. Du får självfallet inte ta fågelbon eller fågelägg.

Hundar i naturen

Under tiden 1 mars - 20 augusti får hundar inte springa lösa i marker där det finns vilt. Övriga tider under året skall hundar hållas under sådan uppsikt att de inte kan skada eller skrämma vilda djur.

Håll rent efter dig

Som sagt, har du burit dit det så tar du självfallet med dig skräpet hem... Ställ aldrig soppåsar bredvid en full sopkorg eftersom vilda djur river sönder dem, lockade av lukten och det främmande innehållet. Att glas, burkar och plastpåsar inte tillhör djurens leksaker är väl uppenbart? Gräv inte ner ditt skräp för du anar inte vad en nyfiken grävling ställer till med om den är på det humöret.

Till topps, bestefar!

Vilken utrustning behöver jag ?

Om du har varit ute och vandrat förut så vet du redan vad du ska ha på dig och ha med dig. Jag själv brukar leva efter devisen - gå lätt packad i fjällen, vilket gäller på mer än ett sätt. Berusning av den underbara naturen alltså...hrm... En utrustningslista hittar du längst ner på sidan.

Nå, vi börjar med det viktigaste stövlarna. Eftersom det oftast är så blött och lerigt i fjällen så är stövlar absolut att rekommendera. Kängor går också bra men du får ta det försiktigare över bäckar och i myrmarkerna. Läs gärna mer under Vad ska man ha på fötterna ?.

Kläder

Så kommer vi då till kläderna. Nej, det är ingen modevisning vi är ute på. Kläder du trivs i är det som gäller. På längre turer har jag själv oftast M59-byxor (militärens gröna), men shorts, jeans, träningsoverall, ja allt går bra beroende på vädret. Tänk på att träningsoverallsbyxor oftast suger åt sig fukt om det regnar och kyler istället för värmer när de är blöta.

På överkroppen har du t-shirt eller skjorta och någon vindjacka eller liknande. En extra tröja som du har i ryggsäcken är alltid bra att ha. Är det kallt är ett underställ eller långkalsonger att rekommendera. Likaså är ett regnställ också ett 'måste'. Fjällvädret kan vara lynnigt och slå om snabbt. Regnställ är oftast ganska vindtäta också så du kan låta bli vindkläderna om du vill få ner vikten på packningen.

När det gäller strumpor så använder jag själv alltid tubsockor men egentligen så spelar det ingen roll, bara att de är använda och tvättade någon gång innan samt att du ser till att du inte får några veck på dem i stövlarna. Ta med dig ett extra par ifall du blir blöt om fossingarna. Är vädret lite tråkigare så finns det inget skönare än att krypa in i en varm fleecetröja, dra på sig mössan och vantarna och en vindjacka eller regnställ. Sedan får det blåsa och regna bäst det vill.

Ryggsäck mm

Vi nämnde nyss ryggsäcken. För dagsturer så behöver den inte vara större än att du får plats med ditt regnställ, en extra tröja, en termos med varmt vatten eller kaffe och en mumsig matsäck. En plastkasse ska du också ha med dig, dels för att ta med sitt skräp tillbaka men du kan även använda kassen som 'ryggsäcksskydd' ifall det regnar. Lite godis eller en Kvikklunsj är alltid gott, om inte annat så håller det humöret uppe vid 'sur-väder'. Vidare så bör du ha med dig några plåster och gärna en rulle vit sporttejp. Detta ifall du mot förmodan skulle få skavsår eller om du råkar göra dig illa.

De sex K:na...

Slutligen kommer vi till de 'sex K-na': kartan, kompassen, kameran, kikaren, kniven och kompisen. Du ska alltid ha en aktuell karta med dig. För Sälenområdet så finns det två varianter. Dels den sk Gröna Kartan (eller Fjällkartan) i skala 1:50000 som finns att köpa på de flesta receptioner och affärer. Den har beteckningen 14D S2 Sälen.

Ett annat alternativ är den Karta över Sälenfjällen i skala 1:50000 som säljs för 50 kronor. Här finns förutom alla lederna som jag har beskrivit även beskrivningar över vissa s.k skogsrundor. Dock slutar kartan vid riksgränsen varför du bör ha båda. Ett mycket prisvärt inköp.

Vad gäller kompassen så är den ovärderlig vid dålig sikt, framförallt när du går sträckor utan rösning. Kameran och kikaren, ja där bestämmer du själv. Kniven ska också vara med. Du anar inte vilken nytta man kan ha av den. Till sist, kompisen... Gå aldrig ensam! Dels är det alltid trevligare att vara flera och dels har du möjlighet att snabbare få hjälp om det mot förmodan skulle hända något.

Här nedan kommer ett förslag till vad som skulle kunna finnas på din utrustningslista.

För enklare dagsturer

För längre turer

Skor (stövlar eller kängor)
2 par strumpor
Extra T-shirt
Lång- eller kortbyxor
Varm tröja (ex.vis Fleecetröja)
Regnställ
Vantar (om < 20 grader)
Mössa (om < 20 grader)

Flaska med vatten (ex.vis PET-flaska 0,5 liter)
Lunchpaket (smörgåsar, ägg, kaviar mm)
Kex, Kvikklunsj eller liknande
Termos med kaffe eller varmt vatten
Socker och en liten barnmatsburk med mjölk
Kåsa
Liten sked
Plastpåsar för skräp (regnskydd för ryggsäck!)

Kniv
Toalettpapper
Eltejp eller sporttejp
Plåster
Första förband

Karta
Kikare
Kompass
Kamera (med film)
Extra batteri till kameran
Skor (stövlar eller kängor)
2-3 par strumpor
Extra T-shirts
Underkläder
Underställ
Lång- och kortbyxor
Varm tröja (ex.vis Fleecetröja)
Regnställ
Vindställ
Vantar
Mössa
Träningsoverallsbyxor
Badtofflor, sandaler eller liknande

Flaska med vatten (ex.vis PET-flaska 0,5 liter)
Mat (frystorkat, konserver efter eget val)
Kex, Kvikklunsj eller liknande
Termos med kaffe eller varmt vatten
Socker och en liten barnmatsburk med mjölk
Kåsa
Bestick
Plastpåse för skräp

Spritkök
T-röd i mindre tät platsflaska
Tändstickor (förvaras vattentätt)
Kniv
Toalettpapper
Eltejp eller sporttejp
Plåster
Första förband
Nagelsax

Karta
Kikare
Kompass
Kamera (med film)
Extra batteri till kameran


Till topps, bestefar!

Vad ska jag ha på fötterna?

När det gäller vad man skall ha på fötterna så finns det lika många åsikter som det finns vandrare. Generellt kan man säga att gymnastikskor är mindre lämpliga, av två skäl. Dels så är det oftast blött längs lederna och dels så är risken för att du vrickar dig större eftersom du inte ha något stöd för vristen. Jag rekommenderar att du använder stövlar för vandringarna i Sälenfjällen.... Är du däremot riktigt fjällvan så har du kanske riktiga kängor och det går ju självfallet också bra.

När det gäller stövlar så finns det några saker att tänka på. Oftast får du bättre stövlar ju högre priset är. Ett par stövlar för 500 kronor är en riktigt bra investering. Se till at de inte är för tunna i sulan eftersom du då kommer att känna stenar och annat som du kliver på.

Seglarstövlar därför direkt olämpliga eftersom de både är för tunna i sulan och för svaga över vristpartiet med större risk för vrickningar. Tänk också på att dina fötter sväller. Tårna måste få ordentlig plats men det får heller inte vara så god plats att du hela tiden slår i tårna och får blånaglar.

Mina egna fötter sväller rejält under och efter en vandring vilket jag löser genom att ha stövlar som är ett nummer för stora. På fötterna har jag förutom strumpor även ett välanvänt par Helly-Hansensockor som går en bit upp på benet. Det kan bli lite varmt ibland men du slipper skavsår eftersom de glider lite lätt mot stövelväggen. Men detta är som sagt min lösning på problemet. Det viktiga är att du hittar något som du känner att du trivs med. Fråga och prova hos din sporthandlare tills du hittar rätt...

När det gäller kängor så är jag dålig på dem eftersom jag aldrig har använt "riktiga" kängor. De kräver mer pyssel och omvårdnad men kan i gengäld hålla i många, många år. Några fabrikanter är Haglöfs, Lundhags och Meindl.

« Tillbaka       |       Till topps, bestefar!