Björnbäckdalen
Björnbäckdalen från Stora Moberget
Söder om Granfjällsstöten finns ett område som är mycket intressant ur flera aspekter; Björnbäckdalen. Skogen i dalen är till stora delar orörd samtidigt som slåtter och fäboddrift förekom under många år. I dalen rinner Björnbäcken (Bjännbättsin) som slutligen hamnar nere i Närån.
För att komma hit så startar vi lämpligen från Närustugan (privat), på vägen mellan Närsjön och Stöten. Stövlar rekommenderas varmt! Stigen hittar vi snett emot stugan vid skylt 18.
Lutningen är måttlig i början och några mindre, blöta myrar passeras. Lutningen tilltar och marken blir successivt torrare. Skogen reser sig nu tätare inpå oss men efter ett tag ser vi hur Björnbäckdalen öppnar sig framför oss. Vid låga moln eller dimma är detta en riktigt ödesmättad syn.
Nu kommer vi ut i hyggeskanten och nu måste vi vara lite uppmärksamma! Stigen mot Björnbäckdalens fäbod går längs den vänstra (norra) hyggeskanten men är bitvis mycket svår att följa. Håller vi utkik längs hyggeskanten så ser vi snart en av ladorna dit vi ska. Om vi däremot håller oss mitt i dalen så blir det genast mycket blött och eländigt så det skall vi undvika (jag har provat!).
En gång i tiden fanns här två fäbodar men den nedre, Rönningen, är helt förstörd och endast spismuren till en stuga finns kvar. Vill du ändå besöka Rönningen så skall du hålla dig nära bäcken i dalens mitt så stöter du på den. Den var sommarfäbod till gården på Stora Moberget.
Lättgånget inne på fäbodvallen i Björnbäckdalen
Den västra ladan vid Björnbäckdalens fäbod. Stora Moberget i bakgrunden
Björnbäckdalens fäbod
Snart är vi framme vid den första ladan som tyvärr är förfallen liksom alla andra lador i dalen. Själva stugan dock har ett plåttak som är intakt men är i övrigt förfallen. Titta gärna in och se hur folk levde förr i tiden. Ett par gamla byxor hänger t.ex. på en spik intill spisen.
Läs mer om fäboden >>
Författaren omfamnar ett av många kraftiga träd vid fäboden. Foto: Mikael Stenelund
Om vi vill fortsätta längre in i dalen så går det bra men vi får söka oss vår väg själva för stigen är nästan obefintlig. Luftfuktigheten är hög och runt bäcken är växtligheten mycket frodig. Vi fortsätter i hyggeskanten mot Björnbäckens krök. Nu befinner vi oss i en gammal urskog, så gott som orörd, in i dalens innersta del där den delar sig i två, vilket också bäcken gör. Strandkanterna är djupt nerskurna och bäcken eroderar kraftigt vid höga vattenflöden. Närmast bäcken dominerar granskogen men ju längre ifrån bäcken vi kommer desto fler tallar stöter vi på.
Raserad lada nere vid Björnbäcken
Här finner vi också spår av den gamla fäboddriften och slåttern och en rad lador och ladrester finns kvar. Här finns också rester av trädhässjor och hässjevirke som står skyddat under ristäta granar. Har vi tur kan du också finna någon av de inhuggningar och ristningar som gjordes i träden.
Längs Björnbäcken, långt upp i dalen
Vi tar samma väg tillbaka samma väg igen och följer hyggeskanten tills vi hittar stigen och följer den ner till Stötenvägen igen.
Alternativ led
Ett spännande alternativ som jag inte har hunnit utforska än är att fortsätta österut (uppströms) längs Björnbäcken mot Närfjällsstugan (Korset). Då följer man bäcken när den viker åt höger och djupt in mellan bergssidorna. En dryg kilometer efter den kraftiga högerböjen delar sig bäcken i två delar. Närmaste vägen är egentligen rakt fram uppför bergssidan för då kommer man ut i öppen terräng fortare.Det mer naturliga valet kan dock vara att hålla vänster och följa dalen upp. Det blir lättare att gå ju högre upp man kommer. Följer man bäckgrenen hela vägen fram till Kungsleden kommer man dock fram cirka 600 meter norr om Närfjällsstugan. Å andra sidan är det kanske klokt om man vill fortsätta ner mot Stöten.
Stomp-Jon som bodde på Flatåsen (se Grensetrimmen - Støa >>) lär ha haft myrslåtter någonstans här uppe. Han fick dock inte ihop mer än han kunde bära hem i ett lass på ryggen men kanske var det denna insats som gjorde att hans djur klarade sig genom den långa vintern.
Om någon provar den här turen så är jag nyfiken på mer info och bilder om möjligt!
Senast uppdaterat av Stefan 2023-01-08
Ledfakta
Avstånd
6 km
Höjdskillnad
+ 150, - 150
Karta
Länk till karta över leden >>
Mer...
Slåttern var förr mycket viktig för de omgivande byarna, bl a Nymon och Grundforsen men man kom även från Støa på den norska sidan för bäckslåtterns skull.Då vegetationen är rik och luftfuktigheten hög så trivs ju även både floran och faunan. I Björnbäckdalen finns flera sällsynta lavar, vedsvampar och insekter. Floran längs bäcken utgörs främst av hässlebrodd, kvanne, ängssyra men även av hundkäx och brännässla. Bland lavarna är lung- och skrovellaven vanligast men på vissa gamla granars bark kan vi också finna en sällsynt knappnålslav.
Bland fåglarna hittar vi både spillkråka och tretåig hackspett. Ställer vi oss vid Björnbäckens "krök" så kan vi med lite tur observera tjäder. Själv har jag vid flera besök hört hur göken har kallat. En spännande upplevelse i dimma...