Närfjällsstugan - Skogsäterstugan
Ledskiljet vid toppen på Stor-Närfjället
Från Närfjällsstugan tar vi oss uppför den
jämna stigningen mot Stor-Närfjällets topp.
Leden är lättgången och utsikten norrut är utmärkt vid bra väder.
Efter cirka två kilometers vandring uppför når vi toppröset och belönas
med en utmärkt utsikt åt alla håll. Härifrån utgår även en alternativ led,
se nedan.
Vi följer dock leden utför åt SV där
lutningen tilltar en bit ner. Här är utsikten strålande och vi
ser många mil bort. Leden är lättgången och efter ett tag
så dyker Saldalskojan på höger hand. Här finns kamin och
två britsar. Dessutom finns några grillplatser och utedass.
Författaren vid Saldalskojan 1998. Foto: Tommy Persson
Saldalskojan 2023
Nu befinner vi oss i kanten av det s.k. Hjärtat som ligger
åt Saldalen till. Hjärtat består av ett antal sprickdalar
som ger området runt Saldalens norra mynning ett vilt intryck.
Vi kan om vi vill också vika av och följa
Saldalen >> härifrån.
Några småtjärnar ligger här och var i terrängen men vi fortsätter på
leden med Lill-Närfjällets vänliga norra sida parallellt med oss till vänster.
En av de mindre broarna över Norra Saldalsbäcken
Snart når vi skogen och strax passerar vi N Saldalsbäcken första gången. Ett par mindre broar hjälper oss över och det är ganska lätt att gå där steniga partier avlöses av mjuk skogsstig.
En bit ner i sluttningen följer ett lite knixigt parti med höga
träd nära inpå men vi når strax nästa passage över bäcken, även denna gång på en liten bro.
Leden stiger en aning och följs av ett flackt parti med mycket vitmossa omkring oss.
Snart är det dock dags för den ganska branta nedstigningen mot Närsjön och
lutningen tilltar efter hand.
Strax innan stigningen tilltar har vi den här fina vyn västerut
Här och var hör vi hur N Saldalsbäcken forsar lite
på avstånd men så viker stigen skarpt vänster och vi är strax framme vid den sista
passagen. Här finns en längre nybyggd bro som byggdes i augusti 2023. Det har funnits ett flertal broar här tidigare och vad jag minns var den versionen som fanns här runt 1998 betydligt mindre än dagens. Hårda vintrar och vårflod går dock hårt åt bron men jag hoppas att denna får stå i många år framåt.
Den nya bron över Norra Saldalsbäcken i september 2023
Leden fortsätter utför och vi når strax efter fram till gränsen för naturreservatet. Stigen är lätt att gå men så plötsligt kommer det ett blött parti där man får trippa lite på tå. Stora tallar växer omkring oss och även ett flertal stora myrstackar. Längre ner flackar det ut och blir betydligt blötare. Här har dock Länsstyrelsens personal lagt ut nya spänger under 2023 som gör det betydligt lättare.
Här och var kan det dock vara rejält sumpigt på sina ställen.
Ett av de mer blöta partierna på väg ner mot Närsjön, cirka 1 km kvar till vägen
En av många nybyggda spänger
Stolpe 831 vid Närsjön
Till slut är vi nere vid stolpe 831 där en bänk finns att sitta på. Tidigare fanns det två torrdass här men de är borttagna. Här ställs vi nu inför ett vägval för är det varmt ute kanske en avstickare till badplatsen vid Närsjön kan vara lockande. Då följer vi bara bilvägen åt vänster i cirka 150 meter till badplatsen. Vid badplatsen fanns tidigare omklädningsrum men de är borta sedan ett flertal år, 2017 om jag minns rätt.
Badplatsen vid Närsjön i september 2004.
Badplatsen vid Närsjön i september 2004.
Vår vandring fortsätter dock från stolpe 831 vidare ovanför fritidshusen vid Närsjön på en ganska torr och stenig stig.
Någon enstaka spång passeras och vi når strax stora vägen mellan Sälen och Rörbäcksnäs vid Tandådalstjärn. Marken är bitvis sank på slutet vid Tandådalstjärn.
Tandådalstjärn
Vi går över vägen och därefter passeras bron över Stora Tandån. Här kan vi stanna till ett tag och se resterna efter den s.k. Stordammen, (se under Övrig info). Hela området är intressant med sandåsar och stora mossområden. Dessutom rikt på myrar.
Mellan Stora Tandån och Hundfjällskölen
Spångat över Hundfjällskölen
Efter en liten backe kommer vi upp till den stora Hundfjällskölen. En lång spång leder oss över men det kan vara rätt så blött här ibland. Därefter stiger stigen men det är vältrampat och lätt att gå.
Strax kommer vi till ett nytt ledskilje. Går vi åt vänster hamnar vi vid Hundfjällets skidanläggning. Stigen är dock riven men den går fortfarande att följa. Det är dock rätt blött här och var så stövlar rekommenderas.
Vi väljer dock höger och drar oss runt Hundfjällets fot. Mitt råd är att ta dig tid att kika dig omkring för det finns mycket att kika på. Lundartade områden med förvridna träd, brandstubbar, orkidén Jungfru Marie nycklar och Varglav. Längre norrut är den vanlig men här i Sälen är den mer sällsynt.
Vridet träd vid Hundfjället
Orkidéen Jungfru Marie nycklar vid Hundfjället
Varglav vid Hundfjället
Stolpe 753 på väg mot Vackerlokarna
Nu börjar det sakta luta utför. Inte mycket men lite smått och samtidigt vrider sig stigen lite åt vänster. Efter cirka 200 meter delar den sig i två. Båda leder ner till grusvägen som vi ska följa så det spelar ingen roll. Jag brukar ta den vänstra och följa ledkryssen, den andra leder till vändplanen vid Vackerlokarna.
Vid Vackerlokhedens flacka tallskogsdominerade område kommer vi ut på en skogsbilväg som vi följer i cirka två kilometer. Området har ett flertal mer eller mindre vattenfyllda sänkor vilket har gett dess namn. Utsikten blir bättre och bättre ju längre vi kommer och där vi har en vidsträckt vy västerut.
Den sista stigningen upp mot Skogsäterstugan 2008
Leden viker därefter åt vänster och vi påbörjar stigningen uppför Hundfjället men vi behöver inte gå långt förrän vi når Skogsäterstugan.
Här finns både kamin och hjälptelefon. Vatten finns ungefär 200 meter från stugan. Skyltat.
Skogsäterstugan 1998
Senast uppdaterat av Stefan 2024-12-30
« Tillbaka | Till topps, bestefar!